top of page

Öppet brev till Sveriges regering och myndigheter på Barnkonventionens dag

Två och ett halvt år har gått sedan utrikesdepartementet godkände att sju svenska syskon fick räddas ur al-Hols brutala och omänskliga misär.

Då, var de krigstraumatiserade, sjuka och undernärda. Den yngsta pojken var nästintill apatisk och vägde knappt 3 kilo trots att han var 1,5 år. En av flickorna gömde sig i ett hörn, med bortvänd blick och vägrade äta, medan hennes systrar tröstlöst grät. Storebror målade krigsteckningar med svarta kritor. 


Sedan de kommit hem, har dessa sju barn återhämtat sig på ett otroligt sätt. Även om deras blickar ibland kan avslöja ängslighet, är de i full fart och springer, hoppar, leker och skrattar. De är nu placerade i trygga miljöer, långt bort från våldsideologier och terrorsekter. Minstingen dansar glatt till Babblarna. Storasystrarna blåser såpbubblor och busar med familjens hundar. Storebror målar nu teckningar i färg.

De har fått en ny chans i livet.

Fortfarande finns svenska kvar barn i fånglägren i nordöstra Syrien.

När ska dessa svenska barn få sina rättigheter och behov tillgodosedda?
 

Att Sverige, ett land med stora möjligheter att agera utifrån Barnkonventionens lag, tillåter barn att sväva i livsfara på detta sätt är orimligt och ovärdigt. Dessa barn har rätt till skydd och liv. 

 

Det är Sveriges ansvar att se till att inga fler svenska barn i nordöstra Syrien dör eller radikaliseras. Vi uppmanar också Sveriges regering att bidra till globalt fredsarbete och strategier för att inte fler ska falla offer för våld. Sverige behöver vidta tydligare åtgärder för att förebygga radikalisering och extremism. Ett viktigt steg i det arbetet är att hämta hem de svenska familjerna och låta barnen växa upp i trygghet och med demokratiska värderingar. 

 

Steg två, väl i Sverige, är att sociala myndigheter måste utreda varje barns situation. Samtidigt måste polisen utreda varje vuxen som misstänks för brott. Mottagandet behöver ske på ett ordnat sätt, som skapar förutsättningar för rehabilitering och integrering där barnens behov beaktas och barnets bästa är i fokus.

 

Vi ser de barn som har tagit till Sverige nyligen har separerats från sina mammor direkt vid ankomst till Sverige. Detta kan inte ske rutinmässigt. Barnen har levt under mycket svåra förhållanden i lägren och vid återvändande till Sverige är det av högsta vikt att barnet får en stabil tillvaro som är knuten till sin biologiska familj, såvida inte det är till skada för barnet. Att barn separeras från sin enda trygghet vid ankomst till Sverige är svårt att förstå ur ett barnskydds- och barnrättsperspektiv. Att ta tryggheten ifrån barnen menar vi är potentiellt skadligt och går emot forskning om anknytning och traumabearbetning. Separationen riskerar att förstärka barnens trauma och skapa mer oro och otrygghet hos barnen. I det stödmaterial som vi tagit fram till kommuner som väntar barn från krigets Syrien förespråkar vi att barnen placeras tillsammans med sin mamma på utredningsboende med socialtjänstpersonal som kan utreda barnens behov och mammans förmåga att möta dem, i syfte att kunna göra individuella utredningar för varje enskilt barn.

 

Konsulära och sociala myndigheter bör erbjuda anhöriga i Sverige relevant information och stöd för att hantera den situation de befinner sig i och står inför, och såvida det inte är till skada för barnen, inkludera barnens släktingar i mottagandet av barnen.

 

Vi är övertygade om att frågan om svenskarna i Syrien är en fråga där humanitära principer, rättssäkerhet och krav på säkerhet kan och måste sammanföras. Vi vill tro att Sverige fortfarande är ett land som står upp för dessa principer. Idag på Barnkonventionens dag vädjar vi till Sverige att implementera Barnkonventionen i ord och handling genom att omedelbart repatriera familjerna till trygghet och säkerhet i Sverige.

 


Repatriate the Children

bottom of page